Stress och fetma – två sidor av samma mynt?

Spridningen av coronaviruset får stort mediautrymme i dessa dagar och det finns goda anledningar till det. Samtidigt har vi stress och fetma, två pågående epidemier i vårt avlånga land som har varat under lång tid och som genererar samhällskostnader, mänskligt lidande och död i en utsträckning som är långt större än vad coronaviruset har orsakat hittills.

Vi syftar på stressrelaterade sjukdomar, såsom depression, ångest, utmattningssyndrom å ena sidan, och övervikt och fetma å andra sidan.

Stress och fetma

Mer än halva befolkningen i Sverige är överviktiga eller feta, vilket medför en stor mängd allvarliga följdsjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Parallellt med detta har vi de stressrelaterade psykiska sjukdomarna som utgör den största bördan för välfärdssystemet idag.

Intressant länk mellan stress och överkonsumtion av kalorier

En studie från Garvan Institute of Medical Research i Australia har påvisat en intressant mekanistisk länk mellan dessa två. Forskarna under ledning av professor H. Herzog har funnit att stress påverkar nervceller i amygdala (en del av hjärna som är central för vara känslor) på ett sätt som får de att producera mer av ett särskilt ämne (NPY). NPY i sin tur påverkar aptitcentrum i hjärna som gör att kaloriintaget ökar och man går upp i vikt mycket mer än ostressade kontroller. Grundorsaken till problemet är att stressen gör NPY-producerande celler i amygdala mindre känsliga för de signaler som ska hämma NPY-produktion och därmed aptiten. En sådan signal är hormonet insulin.

Således har forskarna kunnat påvisa en molekylär länk mellan stress och överkonsumtion av kalorier och viktuppgång. Det innebär att de två epidemierna som vi ser i Sverige inte ska ses som två separata företeelser utan är i grunden sammanflätade och förstärker varandra. Å ena sidan är övervikt och fetma en stressfaktor för de som drabbas och även för deras omgivning. Å andra sidan stress skapar förutsättningar för ohälsosam viktökning. Det betyder att man kan behöva omvärdera de åtgärder som vidtas mot de båda problemen. Istället för att leta efter strategier för att motverka stressrelaterade sjukdomar och fetma var för sig med helt separata åtgärdspaket bör man börja fundera på integrativa lösningar som ser helheten. Det kan vara svårt att hejda fetmaepidemin om man inte hittar effektiva lösningar för de stressrelaterade problemen.

Integrativa lösningar och att tänka nytt

Att utveckla integrativa lösningar behöver inte vara särskilt svårt då vi vet att till exempel måldefinierad fysisk aktivitet är effektiv mot såväl stressrelaterade sjukdomar som övervikt och fetma. Det kräver dock att man ändrar inställningen och tillämpar en mer holistisk approach, vilket kan vara en utmaning om man tänker utifrån de klassiska rågångarna och revir. ”Att se hela människan” har ju länge varit ett slags mantra, men att göra verkligheten av det är inte så lätt. Men att hejda två av nutidens största hälsoutmaningar utan att ta hänsyn till samband mellan dem blir knappast möjligt. Dags för ett nytt tänk!

Amygdala NPY Circuits Promote the Development of Accelerated Obesity under Chronic Stress Conditions.

Herbert Herzog et al.

Länk till artikeln