Är nordborna lyckliga eller?

I slutet av mars presenterades FNs årliga rapport World Happiness Report 2019 som rankar totalt 156 länder utifrån hur lyckliga ländernas befolkningar upplever sig vara. De nordiska länderna toppar återigen listan över världens lyckligaste länder med Finland på förstaplatsen, följt av Danmark, Norge och Island. Sverige ligger 7:a vilket är en hög placering. Man kan fråga sig hur det kommer sig att Sverige hamnar så högt när vi vet att psykosocialt välbefinnande sjunker drastiskt hos den svenska befolkningen.

Andelen deprimerade människor ökar lavinartat. Från 2009 fram till i dag har utgifterna för psykiatriska diagnoser i sjukförsäkringssystemet mer än fördubblats, från 7 till nästan 15 miljarder kronor och står i dag för 70 procent av kostnaderna för sjukfrånvaron. Åtta av tio som beviljas aktivitetsersättning har en psykiatrisk diagnos. Psykisk ohälsa kostar nu samhället totalt över 200 miljarder kronor varje år, nära 5 procent av BNP. Andelen psykiska sjukdomar motsvarar 40 % av alla sjukfall. Den vanligaste diagnosen är akut stressreaktion. Mellan 2012 och 2014 ökade pågående sjukfall i psykiska diagnoser med 48%. Antalet personer med akut stressreaktion ökade med 58% under samma tid.

Det är svårt at få ihop det. Hur kan ett av folk som mår så dåligt samtidigt vara ett av världens lyckligaste folk enlig World Happiness Report? En studie publicerad i tidskriften Psychiatry Research kan eventuellt ge en förklaring. Det kan bero på HUR och VAD man egentligen mäter när man bestämmer hur lyckliga olika länders befolkningar är. FNs World Happiness Report mäts lyckan genom att tillämpa “Cantril’s ladder of life evaluation”, ett verktyg där människor tillfrågas om deras nuvarande syn på livet på en skala där 0 är ”sämsta möjliga livet för dig” och 10 är ” bästa möjliga livet för dig”. Mätresultaten blir då starkt relaterade till personernas ekonomiska förhållanden och är egentligen dåliga mått på psykosocial hälsa och välbefinnande.

Forskarna i den aktuella studien i Psychiatry Research har istället ställt frågor kring hur människor har mått och fungerat under de senaste veckorna och jämförde svaren från människorna i Danmark, Island, England och Katalonien. Intressant nog visade resultaten att människorna i Katalonien var lyckligare än människor i de Nordiska länderna.

Välbefinnande och inkomst

Det är känt sedan tidigare att emotionellt välbefinnande förbättras parallellt med inkomst upp till en viss brytpunkt. Över denna punkt försvinner sambandet. Hög ekonomisk standard kan med andra ord resultera i hög rankning enligt World Happiness Report men den innebär inte att människor mår psykiskt bra. Sveriges höga placering kan därför vara missvisande.

Varför mår skandinaverna dåligt och katalanerna bra? Om det inte är ekonomin som avgör kan då svaret ligga i olika livsstilar och kulturella skillnader? Forskarna i studien försöker se frågan från ett intressant perspektiv. Istället på att fokusera på vad som får människor att må dåligt ställer de frågan vad som får oss att må bra.

Social interaktion, tillhörighet och välbefinnande

Det som lyfts fram är inte minst möjligheter för social interaktion och känslan av tillhörighet. I detta avseende ligger länderna i norra Europa illa till. Det allt mer individualistiska samhället, social isolering, brist på samhörighet är det som har kännetecknat utvecklingen i Norden under de senaste decennierna. Vi är sociala varelser och interaktion med andra människor är central för vårt välbefinnande. Att kunna tillhöra en grupp är avgörande för vår mentala hälsa.

Vi i Norden kanske har en hel del att lära oss av våra Sydeuropeiska grannar om vi ska kunna stävja den psykiska ohälsan i våra länder. World Happiness Report säger nog inte hela sanningen.

Measuring mental well-being in Denmark: Validation of the original and short version of the Warwick-Edinburgh mental well-being scale (WEMWBS and SWEMWBS) and cross-cultural comparison across four European settings

Vibeke Koushede et al.

Länk till artikeln